Mitt 00-tal

Ett decennium. Väldigt mycket händer på tio år. Och ja, jag har glömt massor redan tyvärr. Men så här minns jag mina tio år.

2000 - livet är en fest: Detta var året som startade med en hejdundrans milleniefest. Och fortsatte väldigt mycket i festens tecken. Jag var 17 år och hade fått en ny bästa vän på gymnasiet, Fröken Nordanå. Hon och jag och hennes dåvarande pojkvän hade så otroligt roligt tillsammans. Vi tre festade loss med Skånes bönder. Det var också väldigt mycket nattklubben Privé, på sommaren även Falsterbo. 2000 gick alla andra in lagligt. Jag gick in med falskleg. Ytliga kompisar blev det här året riktigt goda vänner. 

2001 - välkommen till verkligheten: Året började med att jag träffade min första "riktiga" pojkvän. Det var sista rycket innan studenten i skolan och livet lekte. Fröken Nordanå blev dumpad av pojkvännen och det var även tungt för mig. Senare blev även jag dumpad. Student och massor av fest. Singel och arbetslös. Vad gör man utan skolans trygga värld? På hösten blev det städbranschen för mig i ett halvår och fortsatt mycket fest.

2002 - mitt alldeles egna äventyr: Är året där jag begav mig ut på mitt egna äventyr. I februari drog jag till Spanien tillsammans med en gymnasiekompis. Här lärde jag mig massor: språk, att inte Sverige är det enda rätta och att man kan känna sig grymt ensam utan vänner. I Spanien blev jag kompis med Foxen (som idag bor i Boston och som jag bloggat om flera gånger). Efter fyra månader i Spanien blev det en sommar med mycket ovisshet. Till slut kom jag in på mitt förstahandsval av utbildning och livet ändrades på en vecka. Det blev flytt till Nybro och högskolan i Kalmar. Då visste jag inte hur otroligt mycket jag skulle lära mig. Livet tog en helt ny vändning.

2003 - en ny vardag: Året bestod av mycket skola. Jag flyttade ihop med Sölve i Kalmar som var min klasskompis och vi hade fantastiskt kul tillsammans. Många människor från den här tiden saknar jag fortfarande idag. Tack och lov blev vi alla journalister och därför dyker många av dem upp i radion eller på teve. Kalmar var fantastiskt men hemmakär som jag alltid varit drog jag ofta hem med tåget till de gamla vännerna för att festa.

2004 - en våg av tunga besked: Ett ganska tufft år. Fortfarande mycket Kalmar på terminerna och Skåne på sommaren. Någonstans här började jag känna mig riktigt mätt på Småland. Jag ville egentligen bara bli klar. Kalmarlivet bjöd på en del flirtar och helknasiga ragg och galna fester. Namn som Larmtorget, Giraffen, Baronen och Barometern var nu vardag. Töserna och jag ordnade stor nyårsfest. Det blev årets fest - jag skulle vilja säga decenniets fest faktiskt. Vi donerade överskottet till tsunamins offer. Många i Sverige hade det tufft det här året. De som drabbats av tsunamin tänker jag särskilt på. Mina vänner hade det också ganska jobbigt. Nobeltantens bekymmer berörde även mig. Hon och jag skålade vid tolvslaget och sa att 2005 kunde i alla fall inte bli värre.

2005 - året då allting hände: Men det blev värre. Så oerhört mycket värre. Det här året glömmer jag aldrig. Det började med en storm, Gudrun. Men sen fortsatte det med många avgörande händelser för mitt liv att jag egentligen inte kan förstå hur det kan hända så mycket på så kort tid. 13 januari dog pappa. Det var såklart en chock för oss alla. Jag vet att jag själv aldrig kommer att komma över det. Min uppsats var klar och nu väntade en jättespännande slutspurt med ett stort teve-projekt i skolan. Men med pappas död vände allt. Frågorna var hur många som helst. Ett av de starkaste minnena jag har och som jag fortfarande inte riktigt klarar av att prata om är hans begravning i februari. Dels för att det var det sorgligaste jag någonsin varit med om och dels för att det var så väldigt fint och rörande att alla verkligen var där och visade sitt stöd. Jag glömmer er aldrig. 

Men jag tog examen och klarade teveprojektet med glans. Och tack vare det fick jag också mitt första journalistjobb på sommaren - på TV4 i Malmö. Och yrket var i princip bara en sak. Ångest. Sådan fruktansvärd ångest. Jag började fundera på om jag verkligen gjort rätt val. Hösten var upp och ner helatiden. Jag bodde hemma hos mamma igen i väntan på en lägenhet i Malmö.

Samma höst flyttade Bror och Svägerskan till NYC. Jag tror till och med en av dem flög på samma datum som pappa skulle ha fyllt 62 år. Deras flytt var självklart tufft för mig när det då bara var jag kvar med mamma. Familjen kändes väldigt stark men och för första gången väldigt splittrad, liten och jag kände mig nog egentligen väldigt ensam mitt i alltihopa.

Men sen kom Loff in i mitt liv. I oktober träffades vi hos en gemensam kompis i Växjö. Efter det blev det sena kvällar vid chatten, fikor och biljard. Sen var det bara så självklart. Det skulle ju bli vi! Jag började sakta men säkert känna mig lite mer hel.

2006 - pusselbitarna på plats: Jag flyttade till egen lägenhet i Malmö. Jag fick jobb på tidningen i Trelleborg och kunde då inte föreställa mig att jag om fyra år skulle sitta på den stolen som jag gör nu. I februari åkte jag och Loff på vår första resa ihop. Det blev självklart NYC till Bror och Svägerskan. Nervöst av många olika anledningar. Jag skulle "visa upp" min nya kille, jag skulle flyga stort plan och flyga långt och jag skulle för första gången sätta min fot i USA. Under året fick jag träffa Loffs familjer lite oftare och det kändes direkt att jag skulle gilla dem. Eftersom många av töserna började plugga efter mig så var de flesta iväg på annan ort det här året. Så året spenderades väldigt mycket med Loff trots att vi inte bodde ihop. På sommaren fick jag en bra position på tidningen och det var jag själv som sa till chefen att jag ville ha mer ansvar och göra mer. Så hon planerade om och jag hoppade nog egentligen upp ett steg för mycket. Men jag klarade det. Men efter att vikariatet tog slut såg det mörkt ut. Tack och lov var det bara deppigt i två veckor. Företaget omorganiserade, satsade på webben och jag var deras första val som ny webbredaktör. Jag fick fast anställning i en bransch där fast jobb knappt existerar.

2007 - nyheter till jul: Loff och jag kändes väldigt stabila. Vi bestämde oss för att skaffa något gemensamt. Det blev lägenheten som vi älskar lika mycket som vi gjorde den dagen som vi flyttade in. Vi har alltid känt oss väldigt hemma här. Vi flyttade hit i februari och har inte ångrat oss en sekund. Livet på tidningen bara rusade. En efter en av töserna trillade in i Skåneland igen efter studietiden och det var självklart superkul. Fler än jag trivs tydligen bäst på hemmaplan...På sommaren fick jag mitt livs första betalda semester. Helt underbart! Jag och Loff åkte till Turkiet en vecka och spenderade en del ledig tid i Stugan. På julen kom Bror och Svägerskan hem och berättade att de var gravida efter att ha försökt länge. Det var den bästa julkappen det året.

2008 - karriärklivet: Ytterligare ett år där mycket hände. Det bästa nu var att alla töserna, i princip, hade flyttat till Malmö och efter ett telefonsamtal kunde vi bara efter någon minut ta en fika eller mötas upp någonstans. Helt underbart! Därför införde vi också en-gång-i-veckan-fikan. 

I april fyllde mamma 60 år. Det blev en lång resa med massor av överraskningar till USA. Jag, Loff och mamma åkte över till Bror och en gravid Svägerska för att göra östkusten. Det blev NYC, Boston, Newport och Cape Cod. Resan var troligtvis den bästa i mitt liv och det kändes som alla verkligen behövde den. 

Ella föddes den 4 juni efter en dramatisk vattenläcka på tunnelbanan. Vilken cirkus. Men tillslut kom hon i alla fall. För tidig och pytteliten. Och vi satt per telefon hemma i Sverige och försökte föreställa oss hur det skulle vara att hålla henne. Loff och jag kunde inte hålla oss längre än till oktober. Då reste vi till NYC igen och spenderade en vecka tillsammans med Ella.

Det här året fick jag dessutom ett litet extra syskonbarn när jag fick äran att vara gudmor till lilla Ivar. 

Loff fick ett nytt jobb och bytte butik för första gången på många år. Jag fick en ny chef på tidningen och fick reda på att de villa ha mig på en chefsposition. Efter att flera gånger tackat nej tog jag ett väldigt avgörande beslut (tror jag) och sa ja. Jag tog jobbet och kände mig återigen ganska ensam och liten. På julen kom Bror och hans familj hem så att "mormor" också fick se sitt första barnbarn.

2009 - det hektiska året: Det fins ett uttryck som beskriver året väldigt bra. 190 km i timmen. Att vara chef och att vara ung tjej och chef är ett jäkla kliv på karriärstegen. Att dessutom ha tre olika chefer på ett år gör det vardagen ännu mer rörig. Och att ro det i land och fundera på vad man åstadkommit får mig att tänka både en och två gånger på vad jag egentligen vill. Vad vill JAG med mitt yrke, mitt liv. Vad betyder mest för mig? Är jag på rätt spår? Är det värt slitet? Året som gått har fått mig att fundera väldigt mycket på vad jag mår bra av och vad jag inte mår bra av. Jag vet några saker: jag har långt ifrån alla svaren än, jag har lärt mig så sjukt mycket det här året, jag är väldigt lik min pappa. 

Familjen och släkten har jag också funderat mycket på i år. Jag har liksom börjat förstå varför vi är som vi är, varför jag är jag. Inte bara förstå utan också att acceptera vissa saker. Jag vet att vuxna inte vet bäst, vi vet långt ifrån bäst. Vuxna gör misstag, om och om igen precis som yngre människor. Vuxna är inte modiga. Tvärtom ganska fega. De säger saker som de inte har en aning om att de aldrig borde ha sagt. Jag har också förstått att mina närmsta kan ha en ganska skev bild av mig och jag har lärt mig att det är helt okej att de har det. Bara jag vet vad jag vill och vem jag är. Vi tycker olika. Vi tänker olika. Vi funkar olika. Och så är det med det.

Förutom jobb det här året har ju husköpet varit det stora beslutet. För mig och Loff kommer det förmodligen betyda något helt nytt och lite av en nystart. Att Loff tog körkort och fick sitt knä opererat har också påverkat det här året mycket.

Vad händer då 2010?

Troligtvis kommer 2010 handla fortsatt mycket om jobb. Jag känner att det är hög tid för mig att verkligen komma fram till vilken väg jag vill gå. Inte bara följa den väg som alla andra vill att jag ska gå. I oktober går flyttlasset från Möllan till Hjärup. Det känns redan pirrigt i magen men också väldigt sorgligt. Jag älskar livet på Möllan så innerligt. Och livet hittills här har varit roligt och har bjudit på show varje dag utanför fönstret. Men det är tid att gå vidare. Som alltid. 

Livet går vidare.

Gott nytt år!

Äntligen sågs vi - angorageten och jag

Det blev en heldag med Moster och Bror. Och jag fick äntligen se den omtalade Angorageten med ett bildäck runt magen som har blivit lite av ett intern skämt mellan mig och Sölve.

Det blev tomatsoppa på Malmö konsthall, ett besök på Moderna och en fika på mitt favorit-tantkonditori Hollandia.

Ett nytt år - en ny kalender

Kvällen igår spenderades på Nyhavn på Möllan med töserna. Bara två töser saknades. Ganska bra uppslutning med tanke på urkort varsel. Restaurangen är ju inget att hänga i julgranen men å andra sidan så var ju sällskapet som vanligt helt fantastiskt. 

Nobeltanten delade ut kalendrar som hon satt ihop till 2010 med bilder från gängets olika äventyr under året. Jag och Loff fick en fin bild i januari tagen i somras från en av dagarna i Pildammsparken.

Efter en intensiv period med familj och släkt kändes det faktiskt lite skönt att bara få träffa tjejkompisarna igen. Jag visade bilder på Ella, vi pratade om bästa julklappen och hur illa det känns att inte få bli blodgivare bara för att man bytt partner de senaste tre månaderna. Så här långt har min ledighet varit helt perfekt.

Efter en morgon på gymmet ska jag snart bege mig till Moderna museet tillsammans med Moster och Bror. Ska bli trevligt att få se hur det ser ut där nu. Senast jag var på "Rooseum" var på TV4-tiden (2005).

Stora fixardagen

Här är vår sovrumstapet. Sängen ska stå mot den väggen. Resten vitt.

Ni vet hur man skjuter upp, skjuter upp och skjuter upp. Sen blir det bråttom. Sen blir det panik. 

Idag har jag sett till att det INTE ska bli panik trots att jag länge skjutit upp ärendena. Vi har vår andra "stopptid" som det heter på huset i februari. Till dess ska varenda val invändigt i huset vara gjort. Varenda liten knopp ska väljas ut, varenda liten kran. Ja, ni som har hus vet hur galet många val man har framför sig.

Att välja kran eller badkar har jag inga som helst problem med. Men kakel och tapeter har ju varit det som känts väldigt veligt och svårt. Men idag tog jag vår lilla bil och begav mig iväg på tur.

Dessutom fick jag gjort massa annat som jag bara inte hunnit med tidigare.

Följande kan bockas av på listan:

• Vardagsrumstapeten.
  
• Sovrumstapeten.
  
• En tid bokad på kakelcentralen och en idé om vad vi vill ha efter mitt besök på stället idag. Mannen som hjälpte mig var helt fantastiskt och berättade att han led av en yrkesskada (i dubbelbemärkelse). Mannen var tydligen rysligt bra på att veta vad folk jobbade med genom att studera deras val av kakel. Nåja, vi får väl se vad han säger om oss efter vårt möte som vi bokat i januari...
  
• Nyårsmaten är delvis inhandlad. Det blir middag bara jag, Loff och Bror. Det ska blir så mysigt! 
• Bilen/lorthögen är tvättad. Hur kan detta kännas så befriande?

En fråga till er som kan det här med val/hus/inredning eller helt enkelt bara har en åsikt:

Jag tittade på glaskakel idag och tyckte det såg lite läckert ut. Vi vill ha så neutral kakelfärg som möjligt och tittade alltså på glas utan någon färg. Är det någon som har detta och vad finns där för fördelar och nackdelar? Tror vi väljer att bara sätta det på vit vägg i så fall.

Sista kvällen med gänget

Ja, det blir inte så flitigt bloggande när man vill ägna varenda sekund med Ella, Bror och Svägerskan. Nu har jag en liten stund över i väntan på mammas goda middag.

Dagarna i korthet.

Igår fick Svägerskan och Bror ensamma timmar när jag och mamma och Loff passade lilla Ella i vår lägenhet. Det var jätteskoj. Jag var grymt stolt när jag fick henne att vila middag. Hon sov verkligen som en stock! Till slut var det ju jättetrist så vi väckte henne faktiskt efter en timme. Då hade vi vuxna alldeles för tråkigt utan barnet (!). På seneftermiddagen kom Bror och Svägerskan tillbaka och då bjöd vi på fiskbiffar och tagliatelle (chefens recept). Det blev kanon - måste vara nya mixerns förtjänst. Efter lek och skoj blev det sen lösgodis och Guitar Hero. Ni kan se bilder hos Svägerskan.

Idag bar det iväg till Stugan. Vi skulle kolla musfällorna men också passa på att träffa grannarna på landet. Som vanligt är var det hur mysgt som helst. Jag kan stanna inne hos dem hur länge som helst!! Moster och hennes väninna som hälsat på Svägerskan och Bror i NYC var också på plats för en fika.

Ikväl blir det middag här hos mamma. Tyvärr är det sista kvällen med Ella. Imorgon bär det av tidigt för Svägerskan och henne. Vi här får behålla Bror en stund till. Det blir nyår på Möllan och förmodligen flyttar Bror in till oss de sista dagarna innan han åker vidare till Stockholm för att ansluta till de andra.

En jul med Ella

Här kommer lite bilder från julafton och annandag jul. Först lite från jullunchen hemma, sen jul hos mormor och sen en tur till Hjärup idag för husvisning och lite "turistande på Jakriborg". För fler bilder, se Svägerskans blogginlägg.

Dripp dropp

Det är dagen efter. Det regnar ute. Klockan är två och jag har inte kommit ut pyjamasen. Precis som det ska vara på Juldagen. Inte uppesittarkväll utan innesittardag.

Julafton var perfekt. Hela familjen samlad hemma hos mormor Ingrid. Och fast att vi sa att vi skulle dra ner på julklapparna i år så var högen rätt stor under granen. Mycket var ju förstås till Ella men jag tyckte vi vuxna också skämdes bort en hel del.

Jag blev minst sagt överraskad när jag packade upp Loffs paket; en tvärflöjt!! En sprillans ny tvärflöjt! Han är inte klok min karl. Jag har sagt så länge att jag någon dag ska börja spela instrument igen. Gärna då flöjt eftersom jag lärt mig själv och tycker det är så vackert. Jag hade ingen aaaaaning om att Loff lagt det på minnet och verkligen skulle göra slag i saken.

Min kära vän Nobeltanten bjuder tydligen med mig på Depeche mode i Malmö arena den 25 januari. Så kul att få möjligheten att se dem en andra gång. Då var det med albumet Angel och i Globen. Nu på hemmaplan.  Och flera av töserna ska med. Vi kommer få det så skoj!

Moster ordnade min önskning från Svenskt Tenn. Josef Franks världsdelar. Kanon!

Av mamma fick vi bland annat en mixer som vi verkligen behövde. Och av Svägerskan och Bror fick vi finfina saker från Anthropologie och ett presentkort på möbelaffären Living! Vilken afton.

Ikväll blir det julafton nummer två tillsammans med Loffs familj. Det ska bli mysigt.

Dopparedan

God jul till alla mina bloggläsare!!

Nu är de framme!

Efter jobbet blev det glöggmys hemma hos mamma med Bror, Saltis och Ella. Det har varit supermysigt och Ella kände direkt igen både mig och Loff. Och Farmor! utropade hon vid middagsbordet. Underbart.

Ikväll han vi också göra den skånska knärullade senapen. Förhoppningsvis gör Bror klart det sista nu. Bra och stark blev den i alla fall! Så det blir nog en fröjdefull jul även i år.

En dag kvar på jobbet. Yes!

Sista-minuten-önskningen

Idag besökte vi affären Living. Glöm allt jag sagt tidigare. Där hittade vi soffan, lampan, fåtöljerna, mattan osv. Vilken bra affär. Precis i min smak. Ni som av någon anledning inte har köpt julklappar än så är ju ett presentkort i den butiken varmt välkommet :)

Och ja, jag föll för en orange fåtölj?!! Vad är det som händer..?

En viiit helg??

Lillasyster slår ner som en bomb mitt i natten. Förvirringen är total fast att både jag och Loff visste att hon skulle halka in. Klockan var fem. Spåren är tydliga så här dagen efter...

"Tror du att hon var berusad", frågade jag Loff och fick sen syn på vårt hallgolv.

Bussen hem.

Själva var vi på en urtrevlig julfest med julmat, klappar och rim. Tyvärr är det så att varje gång jag och Loff ska ta oss till och från Lund på fest är det snö och trafikkaos. Igår var inget undantag. Herreguuuuud vad det är vitt ute! Vilka drivor! Eftersom det hade snöat så mycket gick vi lite väl tidigt från festen. Men tack och lov kom bussen och det var helt underbart vackert ute. Jag älskar snö när det är så här. 

Vi köpte de bästa julklappar till julklappssäcken igår: Pharting pants och en tvål som är formad som en snopp. Allt inhandlat på grannbutiken Taboo. Vilken succé! 

Rimmen lät så här:

Med eller utan snopp, 

här har du något till nästa dopp.

och

Om du fått för mycket av julens kål,

är du tacksam för detta hål,

kläm i och släpp väder,

i dina nya vita kläder.

För övrigt är jag också sjukt nöjd att jag hittade ett par riktigt varma vinterskor igår på första försöket. Ännu gladare är jag idag när jag tittar ut. Underbart!

Jag blir så arg!!!!!

Kina är ett land som kan ta sig i röven. Har precis hört Reinfeldts besvikelse över överenskommelsen om klimatmålen. Fy fan rent ut sagt. Vad är det för hopplös värld vi lever i?? Det är så mycket som är fel på vårt jordklot att man bara blir helt matt, trött och det känns som att det inte är lönt längre.

Men fattar inte Kina att tanken är att man ska kunna kombinera ekonomisk utveckling med mindre utsläpp. Man behöver nödvändigtvis inte välja. Jag tror faktiskt att kineser är så pass smarta och jobbar så pass mycket att de kan komma framtill detta. Tyvärr är ju hela styret av landet en katastrof.

Varför sopsortera, varför åka kollektivt när de stora rika bara vill bli större. Jag mår illa rent ut sagt. Vilken start på den här dagen...

I fyra dagar har länderna alltså bara suttit och snackat om man överhuvudtaget har rätt att skriva ett papper??? What???????!!!!!

Nu vet jag att det var fler länder än Kina som satte sig på tvären. Och som Reinfeldt säger: "Det har inte varit de rika mot de fattiga. Fattiga länder i  Afrika och Asien har varit överens med EU". 

För första gången så tycker jag riktigt synd om en sådan som Reinfeldt. Han såg verkligen helt uppgiven ut i Rapports intervju. 

Fiasko. Platt fall.

Glöggkväll med goda vänner

Igår bjöd jag och Loff in till glöggkväll. Töserna var här med respektive och det bjöds på årets glögg Clementin, som för övrigt är en riktigt höjdare. Det blev också lussekatter, mögelost, pepparkakor, skumtomtar, choklad med mera. 

Det blev lyckat och det kändes som att vi alla behövde ses innan helgerna drar igång. Skämten var från vissa håll väldigt grova - precis som det ska vara en kväll med goda vänner.

Nu är helgen här. Eftersom det är otroligt mycket att göra på jobbet så blir det en lugn fredag i tv-soffan. Men imorgon väntar julfest i Lund. Innan festen ska vi "bara" steka upp 100 prinskorvar. Och jag som hatar prinskorv...Men belöningen blir förhoppningsvis en trevlig kväll med julklappsutdelning!

Nu är vi husägare

Idag skrev vi på alla papperna. Nu är det vi som får sälja huset om något skulle gå åt skogen. Nu kan vi inte backa. Så alla - håll nu tummarna att det inte gör det. Håll tummarna att vi har gjort rätt. Jag kommer inte börja fira det här förrän den dagen vi får nycklarna...

Men bara tanken på att få flytta till in i huset får det att pirra i hela kroppen.

Lite ditt och lite datt...och lite ont i magen

Just nu är jag bara så frustrerad, besviken och arg på min situation. Jag känner att jag inte räcker till, att jag får signaler att tagga ner men när man sen gör det är det inte good enough. Nu fick jag dessutom ett besked som var jäkligt konstigt och som gör mig grymt stressad.

Jag behöver verkligen ledigt. Men kanske blir det så att det kommer spöka runt i hjärnan under julen. Hoppas inte det. Jag ska göra mitt bästa.

Men jag har faktiskt tagit mig samman ikväll och varit på ytterligare ett spinningpass. Och det var inte ens så jobbigt. Svettigt men jag hade mer att ge när vi var färdiga. Härligt eftersom jag vet hur mycket snask jag ska stoppa i mig i jul.

Och så längtar jag till torsdag. Då blir det glöggkväll med gänget här i lägenheten.

Aj...

Vi sitter helt stilla i soffan. Ingen orkar röra sig, ingen kan röra sig. Jag mår illa. Vill kräka varannan minut men äter istället sötsaker för att få energi.

Så känns det när man tränat power. Det var uppenbarligen alldeles för länge sedan....

Sölve and Mr Risk in town

En super trevlig helg är tyvärr över för den här gången. Och vi gjorde verkligen allt för att skapa julstämning. Innan besöket hade jag fixat ihop i princip alla klapparna. Skönt! Sen blev det lussebak i den nya assistenten med Mosters goda recept.

Resultatet kan ju inte bli annat än kalas när man är så här snygg i sitt förkläde. Loff hävdade att det var de godaste kusarna han ätit i hela sitt liv. Känns rätt så godkänt va?

Efter att ha kämpat mig upp klockan sju till lucia på teve insåg jag att det mest gjorde ont i ögonen. Jag höll ut i tre sånger. Sen gick både jag och Loff och lade oss igen fram till tiotiden. Vid lunch blev det en tur på stan och lite fika innan gästerna begav sig hem till skogarna i norr igen.

Och tänka sig. Det blev liiiite lucia live i alla fall. Jippi!

Stjärtgosse..?

Reportern åkte ut till ett dagis och frågade 34 barn vad de ville vara i luciatåget. Den ovetenskapliga undersökningen visade att stjärngossen är utrotningshotad. Inge ville vara stjärngosse...tomten är däremot vrålhet.

Senare under dagen snubblade redigeraren på orden så det råkade bli stjärtgosse...

Håller tummarna för att Mr Risk och Loff fixar lussetåg på söndagsmorgon för mig och Sölve...kanske uppträder de som sjärn(t)gossar??!

Ett efterlängtat besök

I helgen får vi besök av Sölve och Mr Risk. Förra gången vi sågs sa vi som vanligt att det inte skulle gå så långt mellan gångerna. Förra gången hade vi superskoj - i Stugan - i somras! Läste precis mitt blogginlägg från juli. Det var faktiskt hysteriskt kul när vi spelade spel (skrattanfall på Sölve och mig heeeela tiden, grabbarna mer och mer irriterade). Och alla dessa getingar som fullständigt invaderade lusthuset. Och djurpassningen hos grannarna.

Nu är det snart jul och det kommer helt klart bli ett annorlunda besök. På lördag när de kommer ska vi inviga min fina assistent som jag fick av mamma i födelsedagspresent (1 år sedan nu...shame on me!). Det bissara är att när jag och Sölve bodde ihop en gång i tiden i Kalmar gick hon under namnet "assistent" i köket. Hon var helt enkelt fenomenal på att tänka steget före. Hon visste precis vad vi/jag behövde. Tog jag av grytan från spisen kom där ett underlägg flygandes över köket. Funderade jag på att smaka såsen stod hon plötsligt bredvid med en sked i handen.

Så nu blir det alltså dags för mig och assistenten att inviga den något mer elektriska varianten av assistent. Vi ska baka lussekatter medan grabbarna atingen är med och bakar eller helt enkelt roar sig med annat. Sen blir det middag och lite glöggmys. Kanske vill vi ut och röja? Vi får se vad herrskapet känner för.

Varje gång Sölve kommer blir jag sådär påmind om Kalmar. Nostalgisk nästan. Saker som hände då som man inte kan berätta för någon annan för de skulle inte förstå det.

Så Sölve och Mr Risk. Välkomna till oss igen!

Tre vuxenpoäng under dagen

• jag har fått min första parkeringsbot - skit
• jag har fått mitt första banklån och suttit ner med "min" rådgivare - yes
• nästan alla julkorten är skrivna - tantvarning nästan...

Min önskelista

• Vattenkokare (rostfri eller anan stilig som kan stå framme)
• Ny dammsugare dvs presentkort på MediaMarkt
• Mixer (oklart vilken i nuläget) dvs presentkort på passande butik
• Presentkort på IKEA
• Presentkort på ILVA
• Bordsunderlägg från Svenskt Tenn: Världsdelarna (design Josef Frank)

Öm i skinnet

Kroppen är mycket sliten idag. Efter en riktigt tung arbetsvecka följde sen en lördag med spinning på morgonkvisten (!), snabbshopping, barnkalas och inflyttningsfest. Idag blir det husvisning och en tur till Stugan som i veckan fick utbytta fönster. Och när jag ringde mamma o morse lät hon ungefär som jag kände mig. Helt slut...

Tur att Loff ska köra idag så att man bara kan slappna av. Det är verkligen vardagslyx.

Ett stort beslut ska snart fattas

Idag kom kontraktet på huset. Nu ska det läsas och läsas och läsas. 

Det känns helt overkligt. Och stort. Och nervöst. Och skitkul! 

Som Loff uttryckte det: "Fattar du vad vi håller i handen?"

Ikväll blev jag ett med cykeln - till helgen ett med mig själv

Igår fick jag och Loff en helt galen idé. Vi skulle boka in oss på spinning till idag. Ni som känner mig vet vilka traumatiska upplevelser jag har till den här träningsformen. Jag HATAR spinning över allt annat. Verkligen HATAR. Men skam den som ger sig.

Och nu har jag gjort det. Och läs noga. Det var helt fantastiskt kul, peppande och faktiskt inte dödsjobbigt. Bara väldigt jobbigt - och det är liksom meningen. Instruktören betonade hela tiden att man skulle tänka på sitt eget mål, inte på någon annans. Jag tror det var det som hjälpte mig att bara köra för mig egen skull och inte tävla.

Imorgon är det fredagsmys. Med På spåret. Kanske lite onyttigheter. Sen blir det lördag och kalas hos söta lilla Elvira i Marieholm. Kanske hinns det även med lite fest i stan på sena kvällen. Söndag. Husvisning för tredje gången eftersom en nervös vecka väntar med banker och viktiga och avgörande papper som ska skrivas med JM. Hjälp.

Det är för mycket nu

För många projekt. För många stressiga timmar på ett dygn. För mycket strul. För många sjuka. För nära till jul. För många sidor. För lite material.

För många som säger - man får inte glömma bort sig själv. Ja, men när ska man hinna det? Jag bara undrar. Om inte chefen hinner göra jobbet vem ska då hinna? Tidningen måste ju komma ut? Eller?

Dessutom gjorde jag allt idag för att verkligen inte missa veckans favoritpass. Taggad till tusen och med stora planer att möta upp Loff på Södervärn med träningskläder för att sedan springa till gymmet. Men det gick inte den här gången. Så det blev inget med det idag.

Nu ska jag istället äta en god kyckling och sura över att timmarna inte räcker till. F-n.

Om...

...alla bara hade gjort vad de var ämnade att göra hade världen varit så mycket lättare...

...jag bara hade haft lösningen hade jag varit lite muntrare...

Kvällens agenda

Burgare på Tröls.

Quiz på Tröls.

Öl på Tröls.

Därför blir det också träning tisdag, onsdag och i helgen hoppas jag.

I övrigt en mycket lugn och god dag på jobbet med omväxlande arbete.

Första advent

Idag är det första advent. Jag har varit hemma hos mormor Ingrid och ätit lussekatter och druckit julmust. Jag har också äntligen fått pynta vårt mest juliga utrymme i lägenheten - fönstret. Se så fint!

Miss i nassen

Klockan är mycket nu. Har kommit hem från en riktigt lyckad kväll i Trellehulla med jobbet. Mysigt, skojigt, gott och lekfullt.

Imorgon ska jag sooooova. Och göra julfint i lägenheten.

Jag är stark som Pippi

En ganska dålig vecka med en hel del tråkigheter och tunga omständigheter slutade ändå ofantligt bra. Jag känner mig nöjd med min egen prestation, att jag orkar hålla humöret uppe och att jag känner mig stark. Det är en härlig känsla. Vi har gjort tre tidningar i rad som har varit riktigt maffiga med tanke på våra resurser och det känns rätt häftigt att vi faktiskt klarar av att göra den tidning som vi gör. Skoj!

Och nu är snart november över. Första advent på söndag. Jisses.

I helgen blir det massa saker. Storhandla, träna, fest med jobbet, hälsa på mormor Ingrid, tvätta bildäck och eventuellt en hel del annat. Hur nu det ska gå ihop? Förhoppningsvis ska det klämmas in lite vila där också.

Och snart är det ju även jul.

Tre saker som är bra med årets jul:

• Bror, Svägerskan och Ella kommer hem till Skåne och firar jul.
• Jag jobbar inte jourtider utan kommer att vara långledig över julen. Lyx!
• Jag och Loff ska önska oss strategiskt i år - sådant som vi känner att vi måste ha införskaffat innan  Hjärupslivet. Alltså inget onödigt krafs tages emot. Okej, kanske något litet...listan kommer i ett annat inlägg.

Trevlig helg!

Aggressiv träning

Klockan 17.30 ska jag få ut alla mina aggressioner på mitt nya favorit pass. Den här veckan har väl inte varit helt hundra för mig. Och jag vet att det betyder att jag är stressad. Idag skulle jag kunna skriva en roman här på bloggen om allt som jag behöver kräka ur mig just nu. Men avstår eftersom det skulle bli en så deprimerande läsning.

Istället blir det fokus på middag och hemmakväll.

Skallebank

Jag har haft huvudvärk sedan i fredagskväll. Jag har kämpat och kämpat för att inte ta tabletter - jag gillar inte det här med mediciner. Men nu gick det bara inte längre. Jag måste ju kunna sköta mitt jobb och gå och träna.

Så det blev två Panodil. Och vips. Nu mår jag bra. Jag kanske inte helt ska dissa det där med piller ändå.

Det blev en lättare träning och en betydligt trevligare kväll än vad jag hade igår. Hoppas det håller nu så att jag kan gå på mitt nya favoritpass imorgon.

Ibland hjälper det med liljor

När det regnar ute, solen har slutat existera och man mår skit som jag gör just idag så värmer det i hjärtat när man kommer hem och hittar blommorna från sin kärlek utslagna och doftande i hela lägenheten.

Livet på slottet

En helg på slott väntar. Och Loff får köra. Perfekt!

Först en promenad i området omkring slottet. Fantastiskt väder och natur.

Solen på väg ner.

Greven och grevinnan.

Vi bodde i stallet.

Vårt söta lilla rum i stallet.

Jag kände direkt att jag ska skaffa en sådan här smidig nyckelring till huset i Hjärup.

Ett litet fönster med utsikt över sjön.

Utsikt från vårt rumsfönster.

Plötsligt knackade det på dörren. In kom en hälsning från Mamma.

Sen blev det fika.

En korridor med rum på slottet.

Det blev väääldigt mörkt ute på vischan. Här är vi ute och luftar oss för att så småningom kunna trycka ner mer mat. 

Det blev gåsamiddag: 

Aptitretare - lax.

Svartsoppan alternativt hummersoppa. Vi tog hummern.

 Gåslever med äpple och russin i konjak. Ingen favorit. Det var nästan roligt att se hur vi båda två kämpade med att få ner det. Örk! Men nu vet vi att vi inte gillar den delikatessen...

Gås med alla klassiska tillbehör. Otrooooligt gott. Jag gillar verkligen rödkål...

Äpplekaka med vaniljkräm.

Kanonbra service och verkligen goda viner.

I morse blev det en supergod frukost. Allt som jag gillar till frukost fanns på borden. Men mest imponerad blev jag över apelsinpressen. Så jag var tvungen att börja min morgon med nypressade apelsiner. Underbart!

Eftersom regnet öste ner idag så lämnade vi Häckeberga ganska tidigt Nu är vi hemma och det är faktiskt rätt så skönt det med!