Tack för allt firande!

Och så blev han ju 2 år. Och så hade han sina kalas. Filmen är från födelsedagen som firades med min släkt efter att vi alla kommit hem från förskola/arbete. Videungen tyckte att det var vääääldigt häftigt det här med sång och att få blåsa ut ljusen (även om mamman fick hjälpa till lite).

 I år delade vi upp kalasen i tre olika. Vi får väl prova oss fram vilket som känns bäst med denna stora familj. Lagom till han fyller 18 kanske vi har kommit fram till ett svar. Det finns för- och nackdelar med alla varianter verkar det som. I år blev kalasen en utdragen process men å andra sidan hann man verkligen prata med de flesta av gästerna en stund i alla fall. Men först ut var alltså min sida släkten. Det passade bäst eftersom alla är pensionärer och då kanske borde ha lättare att komma en vardag jämfört med de som jobbar och har små barn.

 Videungen fick viss hjälp med att öppna alla paket. Tittut Moster!

 Till helgen kom Loff syster som flyttat med sambon till Göteborg. Lyllo oss att de valde att sova hos oss hela helgen! Så det blev verkligen en härlig helg med massa kvalitetstid! Videungen nästan krävde sin faster på paket när hon kom på fredagen...I den här åldern verkar det vara klart roligare att öppna paketen än själva innehållet...Hur som helst blev det en mysig fredag där vi spelade spel och var sådär fredagströtta allihopa. Så det blev soft och mys och sen snarkade vi alla ikapp.

 På lördagen förberedde vi alla kalaset som började vid 16-tiden. Då var det dags för Lofts mammas sida familjen att komma. Det blev paket, sång och käk och Videungen var himla nöjd med spektaklet!

 Han fick en enorm rush på sin äldre kusin E. Ingen förstod hur han på bara några sekunder kunna bli sååååå himla blixtförälskad i henne. Han ville till och med att hon skulle komma en dag och hämta henne på dagis. Barn är så söta!

 Jag hade gjort hallontårta eftersom Videungen älskar hallon. Men bäst var ändå Mormors kanelbullar. Det tyckte den jämngamla kusinen också!

 Långbord!

 Så himla rolig bild som togs innan familjebilden knäpptes i trädgården. Femte hjulet...

 Här är vi alla (nästan). En bakom kameran och en på jobbet, men i övrigt alla.

Kusinerna avslutade kvällen med fotboll i trädgården.

På söndagen blev det sen kaffekalas för Lofts pappas sida familjen. Tyvärr finns här inga bilder. Men tyvärr blev Videungen febrig och vi fick ringa kusinerna och varna för baciller. Tur var det för det visade sig sen att dagen efter var de också sjuka så det var tydligen tur att de aldrig kom. Men Loffs pappa med fru kom och uppvaktade Videungen med en superfin trehjuling! Så trots febern sken Videungen upp när han fick sitt stora paket. Och vi fick bjudit på nybakat kakor och behövde tack och lov inte ställa in precis allt. Det tror jag alla var ganska nöjda över ändå!

Tack alla för strålande uppvaktning. Videungen fick så mycket fint av er: post, sms, kläder, lera, böcker, leksaker, spel, presentkort, samtal, kramar, bus, cykel osv. Tack tack och tack!

Hurra för vår 2-åring

Min älskade gosse, älskade unge, vår älskade Videungen! Jag kommer förmodligen skriva det här många gånger: du är just nu i en fantastisk ålder. Tänk va, redan två år gammal! Tiden rusar fram och jag vågar knappt tänka på hur snabbt det går till nästa års kalas.

Du har liksom fått livet att betyda himmelens mycket mer. Du har verkligen förändrat vardagen och proppat den med kärleksfullt och livligt innehåll. Varje dag upptäcker jag en ny detalj hos dig som du antingen lärt dig nyss eller som växt fram sakta, något som smugit sig på. Livet är så roligt med dig! Vi skrattar varje dag, även de dagar som vi är trötta och gnälliga.

I går när du kom hem från förskolan satt du vid matbordet och började tyst för dig själv att sjunga: "Bä bä itta amm haaauu nå ouull." Min första tanke var att många sånger har vi sjungit men den där sången har i alla fall inte jag lärt dig. Bara tanken på att du är på förskolan och lär dig massa nytt varje dag gör mig alldeles lycklig. I går hade du uppenbarligen snappat upp Bä bä vita lamm och knäckt den koden också. Det fullständigt ramlar ut ord ur munnen varje dag. Meningar på flera ord, förvisso ganska ofta i fel ordning, men du härmar det vi säger med stor passion och glädje. Och mycket är faktiskt fullt begripligt. Du berättar, förklarar och bekräftar när vi förstått dig korrekt med ditt alltid snabba: Mmm!

Du har fått en ny kompis på förskolan. Och du har framförallt fått en helt annan syn på förskolan, det går riktigt bra och du har verkligen roligt när du är där. Ett mycket tryggare barn den här terminen. Kanske beror det på att vi inte haft en dags vab än så länge (peppar peppar!) Din nya kompis är ett år äldre och personalen säger att ni är de på avdelningen som faktiskt har rollspel och leker tillsammans. Ni leker inte bredvid varandra utan ni "fikar", lagar mat och springer och busar runt runt runt. Det värmer i våra hjärtan vill jag lova.

Mat är fortfarande något mycket positivt och det är nästan aldrig problem att få dig att äta. Men det märks att du är äldre och tycker du inte om det så är åsikten bestämd och svår att förändra. Då blir svaret: Nej! och en tydlig gest att den maten inte kommer att godtas.

Choklad, jo vi har provat det också, är en favorit. Är det något som du gärna hade mumsat i dig varje dag är det choklad. Men att dricka mjölk är fortfarande Blä! Äggkänsligheten och fiskkänsligheten verkar vara bortsprungen och om du får välja så äter du bara ägg och kaviar till frukost. Andra favoriter är helt klart lasagne, brieost, oliver, tomater och juice.

Du är just nu väldigt enkel att lägga om kvällarna. Eller det har du egentligen varit hela sommaren också och det har tack och lov hållit i sig. Fortfarande blir det välling vissa nätter men för det mesta går nätterna bra.

Du älskar att hjälpa till med städning, dammsugning, plocka fram på bordet, hämta posten, slänga sopor och ladda tvättmaskinen. Man kan ju hoppas det är lika kul när du är 16...

Visst är du fortfarande en försiktig kille men du har absolut ärvt mammas humör och bestämda vilja. Vi får väl se hur den biten utvecklar sig.

Att du var så här liten som bilden visar för två år sedan har jag väldigt svårt att förstå. Här var du en dag gammal och vi var bevisligen väldigt trötta allihopa. Grattis på födelsedagen älskade Videungen! Hurra hurra hurra! Vi älskar dig.

Traktorer och årets sista kräftor

Helgen gick i kräftskivans tecken. På fredagskvällen efter jobbet var det den traditionella kräftskivan som vi har här med grannarna. Två gator delar på bördan och det brukar vara jättemysigt. Inget röj direkt utan mer en lugn och trevlig tillställning. Här satt Videungen med den andra barnen och åt korv. Mums! Han höll sig faktiskt vaken ända till klockan 22 men sen gick jag och Videungen in och bäddade ner oss. Loff satt kvar en stund till efter det men eftersom att alla är i samma situation så blir det aldrig så sent i alla fall.

På lördagen var det dags för kräftskiva hemma hos Fru Nordanå i deras nya hus. Det var verkligen en härlig kväll! Trots ösregn och blåst kunde vi sitta på deras altan som var intäkt i presenning och uppvärmd med värmelampor. Vi fick ha med Videungen de första timmarna men kunde sen efter en del pusslande lägga honom hemma hos min mamma som bor bara en bit därifrån. Jag och Loff  kunde sen fortsätta kvällen ett par timmar till utan barn medan mamma passade gossen hemma hos sig. 

På söndagen var den här familjen riktigt seg. Redan då började jag känna att jag fått något virus i kroppen. Så efter en mycket trög start och efter att både jag och Videungen vilat middag så åkte vi till en gård utanför vår kommun som firade Traktorns dag. 100 veterantraktorer och massa bilar/motorcyklar osv fanns på plats. Och vilken överraskning när vi träffade på Sprallis som var där med sin mormor och morfar! Pojkarna var helt lyriska och sprang runt och busade och provsatt traktorer.

Vi hann med att åka dagens sista tur med traktor och släp. Videungen och Sprallis tyckte detta var riktigt spännande! Det tyckte i och för sig jag också som sällan åkt släp på bondgård...

Grävskopor i trädgården

Dagens gäst i trädgården. 

I somras när våra grannar var över på middag så kläcktes den briljanta idén om att hjälpas åt med att bygga trädäck. Jag och Loff hade någon form av drömplan att vi skulle göra ett trädäck i somras men eftersom vi aldrig hittad någon att få hjälp av så lades det ner. Dessutom skulle hela semestern gå åt till byggprojekt. Så det blev aldrig av. När det visade sig att grannarna hade liknande planer (fast ännu fler projekt än så) insåg vi att vi kunde hjälpas åt.

Vi började helt enkelt prata lite löst om detta "lilla" projekt redan i juli. Och sen dess har det verkligen hänt grejer! Grannen har ett stort grävprojekt igång eftersom de också ska lägga uppfart osv och hade redan avtal med en firma om det. Så vi passade på att prata med samma firma om att gräva ut även hos oss när de ändå var på plats. För att göra trädäck är väl egentligen i sig ett ganska stort jobb MEN att gräva ut gräsmattan är ta mig tusan slavarbete...

Alltihop landade med att när de ändå är hos grannen och gräver, gräver de ut två lika stora delar gräsmatta hos oss båda för att kunna anlägga trädäck. Vi ska göra precis likadana trädäck för att göra det enkelt för oss. Firman gräver, lägger grus och plattar till. För vår del är det alltså bara att börja bygga sen.

I dag är jag hemma får jobbet eftersom jag åkt på ytterligare virussjuka. Rösten är borta och jag hostar förfärligt. När jag log och sov som bäst i förmiddags i min säng vaknade jag av att grävmaskinen, som skulle dyka upp först imorgon, redan var på plats i vår trädgård!

Så ja, häckar fick grävas upp för att grävskopan skulle kunna komma in i trädgården och nu är de i full gång. Jisses vad det går. De är nog färdiga om en stund. Fler bilder på detta projekt utlovas så småningom.

Det blev dock lite komiskt när jag öppnade i pyjamas klockan elva och inte kunde prata eftersom jag tappat rösten. Men det verkar som, vad jag kan följa från fönstret, att de uppfattade hur de skulle göra för det går åt rätt håll, haha!

Det känns sjukt härligt att vara igång! Om några veckor så tar Loff och grannen vid och börjar det stora äventyret att lägga reglar. Vi får se hur långt de hinner den helgen. Resten får nog jag och Loff göra själva i oktober. Sen när vårt är klart så tar vi tag i grannens trädäck. Det här med grannar är alltså inte dumt ändå...

Häckplantorna i "rullebören" ska återplanteras i jord om några timmar. Nu har de i alla fall fått vatten så vi hoppas att de överlever detta. 

Nyheter på ingång

 Soffa...

 soffbord...

och skänk för bland annat tv:n beställd.

Ja, just nu är vi inne i någon galen projektperiod här hemma. Inte nog med att vi ska lägga trädäck med grannen (se kommande inlägg) utan nu har jag totalt tröttnat på vårt vardagsrum. Olika faktorer har gjort att det tillslut landat i en total omgörning.

Allt började med en tanke för ganska länge sen att jag tröttnat på de mörka tapeterna som vi satte in när huset vad nytt. Jag gillar dem fortfarande men de kräver ett väldigt ljust rum. Egentligen började det med att vi slängde ut den vita mattan som katten hade förstört med x antal kräkhistorier. Den var knappast vit längre...

Då insåg jag ganska snabbt att rummet behövde den där vita mattan för att bli lite ljusare. Men varför köpa ytterligare vit matta som vi vet kommer sluta med nya fläckar som inte går bort ordentligt?

Vi hade dessutom teakmöbler som vi varit väldigt nöjda med men som blivit (som så många andra Ikea-möbler) rickiga. Utan mattan blev de på något sätt ännu mörkare. Dessutom behövde vi spänna bordet rätt ofta för att det skulle vara stabilt. 

När vi då plötligt fick ärva mormors Malmstenssoffa (som jag egentligen är superförtjust i!) i grönt så blev rummet än mörkare. Då började diskussionen om att vi borde tapetsera om till en ljusare tapet på allvar att ta fart. 

Men efter bara någon vecka hade katten börjat klösa sönder Malmstenssoffan och vi har nu tillsammans med min mamma tagit beslutet att sälja mormors soffgrupp innan den blir förstörd. Att klä om den (som vi planerat göra) blir för dyrt. 

Sagt och gjort. Vi drog till Mio för att bli inspirerade och där hittade vi den nya soffan i blått som jag blev alldeles tokkär i. Vi hittade också ett betydligt ljusare möblemang som passar fint till soffan och som kommer göra rummet betydligt ljusare. 

Så häromdagen såldes soffbord och tv-möbel på blocket (jisses vad det var lätt att sälja Ikea Stockholm-serien fortfarande, jag som trodde folk tröttnat på 50-talet nu). Just nu har vi därför ett något trist vardagsrum.

På söndag hämtar vi möblerna på Mio. Soffan kommer först om sex veckor. Så länge täcker vi soffan med filtar för att skydda mot kattens klor. Sen kommer vi förmodligen skjutsa iväg den till Bukowskis. 

När soffan är på plats tar vi ställning till hur det ser ut. Med största sannolikhet börjar då det stora projektet att hitta en ny tapet men också en ny matta som passar till alla möbler OCH den nya tapeten. Det ska bli så härligt att få lite ljusare vardagsrum igen.