Bokcirkel på fjärde försöket

Och så blev den där bokcirkeln äntligen av. Vi blev en månad försenade men den blev av i alla fall! Och det är ju huvudsaken. Först kunde inte alla som det var tänkt, sen kom det en operationstid i vägen, sen kom stormen Berits lillasyster. Jisses vilket projekt att bara få till fyra pers att träffas!

Men det blev å andra sidan superlyckat. Diskussionen var riktigt bra och det är ju helt fantastiskt att kunna prata om en bok med andra. En halv gul sol är verkligen en bok man vill diskutera. Jag är så glad att vi började just med den eftersom där finns så många spännande karaktärer och en hel del som vi inte kände till om Nigerias historia.

Jag och de andra i bokcirkeln kan varmt rekommendera den här romanen. Och jag kan även tipsa om författarens andra roman Lila Hibiskus. Visserligen är En halv gul sol i tjockaste laget (nästan 700 sidor) men den är onekligen intressant och gripande. Boken utspelar sig på sextiotalet under Biafrakriget och handlar om de två Igbo-tvillingsystrarna Olanna och Kainene. Tvillingarna utvecklas och dras åt olika håll och får på olika sätt uppleva detta brutala krig. Själv fastnade jag oerhört mycket i diskussionen ikväll om karaktären Odenigbo. Har ni läst den får ni gärna kommentera vad ni tyckte om honom och om boken överlag!

Nästa bok blir Karl Ove Knausgårds Min kamp 1. Den förmodar jag också kan väcka en del åsikter. Om den ska vara bra råder det delade meningar om. Och åsikterna om hur mycket man får lämna ut om personer har också debatterats. Mycket nöje till alla er som vill vara med i cirkeln via bloggen och som inte kan vara med live. Nästa bokcirkel träff blir förmodligen i februari.

Julmys på gatan

I eftermiddags blev vi inbjudna till grannarna. Tur var väl det för längre än så ska man helst inte ta sig en dag som denna. Så det blev käk, julmys och tårta. Deras dotter fyllde 1 år men vi hade ingen aning om att det var kalas för henne. Vi hade mest förstått att det var adventsmys. Men vi förstod det först när övriga kom med presenter. Oj då. Men men. Det var hur som helst supermysigt!

Tycker det känns så trevligt att grannarna tar initiativ och bjuder in till olika högtider.

Att vara inne när det stormar ute

Det är verkligen storm ute. Imorse fick jag ut och rädda soptunnan, ljuslyktor och dörrmattan. Ikväll väntas vi få uppleva Gudrun igen. Fast nu heter hon Berit eller hur det nu var...Det här med blåst är faktiskt riktigt läskigt måste jag säga. Men effekten blir att det är ännu mysigare att sitta inne i ett julpyntat hus. Förra året vi den här tiden såg det ut så här. Också ganska extremt.

I fjor fanns inga gardiner eller lampor i fönstren. Och på den här sidan fanns det bara snö så långt ögat räckte. Men nu har flera rader hus byggts upp och de närmsta grannarna flyttade in i oktober.

Vårt änglaspel fast i älgform.

Den här mysiga korthållaren fick vi av våra vänner i Harlösa. Egentligen är det till julkort men vi tycker att den är så fin att den hänger upp året runt.

Jag provar en ny teknik med ljusslingorna i år. De är snurrade runt gardinstängerna. Vad tycks? Ser det lite knäppt ut kanske. Vi får se hur läge vi har det så. Vi kanske ändrar oss snart igen.

Toapynt.

Tycker tomtarna är så söta eftersom det faktiskt ser ut som de sitter och skiter. Hihi!

Den här stjärnan inhandlades förra året och jag är barnsligt förtjust i den. Skillnaden nu är att vi skaffat lite mer insynsskydd i fönstret i form av en plisségardin.

Klappjakt, pynt, kalas och behov av vila

Jag kan inte nog påpeka hur mycket jag tycker om Loffs familj. Ikväll firade vi storebror som fyllde 35 år. Jag fick representera oss två själv idag eftersom Loff är iväg med sitt gamla grabbgäng på äventyr.

Snygga kvinnor i familjen!

Och så söta lilla Viris som är en kopia av sin mamma tycker jag. Här visar hon sitt rum.

Helgen har så här långt varit fullspäckad. Igår hade vi Nobeltanten här med sin karl. Vi tittade givetvis på På spåret-premiären och sen spelade vi en massa spel hela kvällen. Det var himla trevligt!

Imorse var det bara till att gå upp "tidigt" (vid nio) för att vara fullt redo innan tio. Det var riktigt trögt att stiga upp men mycket glädjade på ett annat vis eftersom solen (ja ni läser korrekt) lyste på en relativt blå himmel! Efter bar det av med bil för att först lämna Loff på sina helggalej och sen åkte jag vidare in till storstan för att börja på julklappshandeln. Det jag hittade och kom fram till idag känner jag mig mycket nöjd med! Hoppas det nu blir uppskattat också!

I stan träffade jag Fröken Nordanå och vi hann med både skvaller och en snabbare fika. Efter stan bar det iväg hemåt och det hade då börjat mulna på igen och blåsa rejält. På någon timme hann jag städa undan i huset, adventspynta allt färdigt (utom att spika till lite sladdar) och slå in lite paket inför kvällen.

Sen har det som sagt varit kalas hela kvällen. Och nu känns det riktigt skönt att få några timmar själv i huset innan jag slocknar...

Den gråa massan

Denna jävla gråa sörjan. Skåne har de senaste veckorna visat sig från sin absolut sämsta sida vad gäller kulören. Allt är bara som en grå sörja. Och jag kan inte komma ihåg hur länge sen det är jag var så förbannat trött under så lång period.

Så för att överleva denna sömniga tristess så fokuserar jag på höjdpunkter varje vecka.

Höjdpunkter i helgen

1. På spåret-premiär med Nobeltanten och hennes karl. God middag hoppas vi det blir här hemma imorgon också.
2. Sovmorgon på lördag och söndag.
3. Om ork finnes blir det julklappshandel i LUGN takt på lördag. Men bara om det finns energi över alls efter den här veckan.
4. Kalas för Loffs bror på lördag.
5. Bokcirkel med adventsfika.
6. Hej julpynt på söndag!

Ett besök hos frisören

Hos min frisör finns en discotoa.

Fulare hätta kan man knappt ha!

1200 spänn fattigare. Vansinnigt, men underbar vardagslyx.

Vi byter gym

Ikväll kan ha varit det sista passet med min absoluta favoritinstruktör på gymmet i Lund. Eftersom det ska totalrenoveras och vi hänvisas till ett annat gym i norra Lund så känner vi att det blir för långt och struligt att hålla på och flänga in till stan efter jobbet. Vi har räknat på det och kommit fram till att vi med kärning och parkeringsavgifter landar på samma pris i månaden som att köpa ett kort på det dyra gymmet i byn.

Så vi provtränar här på byns gym nästa vecka eller veckan efter det och ser om vi gillar det. Bara tanken på att kunna hoppa på cykeln efter jobbet och vara på plats inom fem minuter gör mig salig! Och att faktiskt stötta byns företag känns dessutom riktigt bra!

Men det känns allt lite konstigt att inte träna med den instruktör som man bara tycker är fenomenal och som gör att man tar i det där sista lilla extra. Jag har verkligen vant mig vid hennes pass och upplägg. Ja, till och med hennes peppande röst. Efter en måndag på spinningsadeln går jag nu och lägger mig nöjd!

Min blivande man...

...började lördagen med att baka scones till mig. Imorse serverade han frukost på sängen. Jag ville bara ha det dokumenterat. I love him!

Svägerskor - en ren bonus

Alltså det är ju bara för härligt att ha en massa svägerskor. Ja, vi har inte gift oss än men jag kallar dem för svägerskor i alla fall. Vi är väl lite modernare än så?

Igår hade vi svägerskor en träff hemma hos Loffs lillebrors blivande fru Shoemainia (och där fick du ett passade alias på bloggen - hon har grymt många skor!). Hon tog redan för en tid sedan initiativet till en träff där det bara skulle vara vi tjejer - en chans för oss alla att träffas utan männen. Efter en del svårigheter att få till ett datum blev det då äntligen av. Jag tycker faktiskt att Shoemania ska ha all beröm för detta förslag eftersom hon dessutom är nyast i släkten.

Så igår blev vi fyra svägerskor av sex möjliga, Loffs två systrar på Svärmors sida saknades. Det blev vin och en massa gott plock som bland annat minibruschetta som jag mer eller mindre hettsåt för att de var så goda. Och herrejisses vad vi pratade! Vi pratade halvt ihjäl oss om allt möjligt, hur vi hade tänkt om varandra från början, så nervös man var på första middagen med familjen osv. Eftersom vi alla kommit in lite olika tid i familjen så var det också intressant att höra lite hur allt var när man själv inte var med i bilden. Haha!

Jag älskar att Loffs familj är så stor och härlig. Jag är verkligen superglad att jag får vara en del av den!

10 önskningar om tomten kommer

Kära tomten! Jag/vi önskar oss följande eller ett bidrag till något på listan.

1. Kläder och skor i alla dess former dvs presentkort på: Monki, Åhlens, H&M, Mango, Håkanssons.
2. Elvisp
3. Kaffekokare (droppstopp, gärna automatisk avstängning, måttangivelse på både kanna och vattenbehållare)
4. Skruvdragare/borrmaskin Black & Decker 12 V


5. iitala vinglas 45 cl


6. Marimekko serien In Good Company (eller presentkort på Miljögården el. Marimekkobutiken i Malmö)
   1 st
   
   1 st
   
   1 mattallrik
   
1 assiett


7. Stekjärn med hög kant och lock
8. Presentkort på IKEA
9. Extern hårddisk 1 TB

Avslutar veckan

Jag avslutar veckan med att må riktigt bra. Hela dagen har jag känt mig stark, frisk och på väldigt gott humör. Visst är det då extra härligt att hålla helg. När man känner att man gjort sitt yttersta.

Trevlig helg alla!

Djurvänsanalys

En av de värsta bloggmissarna man kan göra är att bygga upp en följetong som saknar ett slut. Läsarna bara väntar på ett besked, ett resultat, en poäng. Och så kommer den inte. För än alldeles för sent.

Så nu kommer den. Max hade verkligen inte ringorm. Vi var hos veterinären i måndags och jag fick aldrig uppdaterat bloggen om vad hon sa. Katten fick i stort sett ingen diagnos. Men nej, mycket riktigt - det är i alla fall inte ringorm. Tack och lov! Huden är ljus och fin igen utan skorpor och prickar. Visserligen kal men lugn och fin. Så vi beslutade att vi byter foder och ser om det går över av sig själv. Annars skulle hon skära i stackars katten bara för att få ett provsvar till och kanske kunna få en ledtråd till vad det skulle kunna vara för något han drabbats av.

Tack men nej tack. Vi avvaktar och väntar på håret som ska växa ut. Jag tog gosekatten med mig hem som var väldigt glad över att få komma hem igen till sitt lilla hus igen.

Ikväll har katten fått dela en tonfiskburk med mig. Jag åt tonfisk till en bakad potatis och katten njöt nere i sin skål på golvet. Vi har en Loff-fri kväll och bara myser hemma med tända ljus. Jag och Max. Åååå det är så skönt att ha en glad krabat igen.

En sak.

Det är rätt så intressant att vara hos veterinären. Framförallt att sitta i väntrummet och analysera sönder alla människor med sina älsklingar runt omkring. Damen med pudeln ser precis ut som man hade trott, if you know what I mean. MC-gänget som står i receptionen har en valp...givetvis i en kamphundsras. Surprise liksom.

Men den här gången var det tyvärr en kvinna som var så grymt ledsen. Hon satt helt själv i väntrummet och hulkade och skakade av gråt. En snäll veterinär sprang ut till henne ibland och frågade hur det var med henne. Efter ett tag förstod jag att hennes hund skulle avlivas. Hon var så ledsen att det gjorde ont i hela min själ. Hon kanske bara hade hunden? Det kanske var den figuren hon delade livet med? Vad vet jag? Varför var ingen där hos henne i denna sorgliga stund? Och istället för att gå fram och krama henne vilket jag bara egentligen ville göra så satt jag tyst bakom och torkade en och annan tår som sipprade fram ur mig...

Så jävla svenskt beteende.

Men det är ändå härligt att se alla dessa människor i väntrummet som faktiskt tar hand om sina djur och verkligen älskar dem av hela sitt hjärta. Det syns på dem. Det är så fint på något vis.

Mätt mage

Det går bättre för den här krabaten. Men vi åker ändå till veterinären imorgon för att kolla upp det. Sen Max själv fick slicka sig och vi inte satt på salvan så har allt sett betydligt bättre ut. Skumt. Nåja.

Fredagen med gästerna var kanonbra. Vi hade förberett allting så bra på torsdagen att det nog är första gången jag bara gick runt och njöt som värdinna en fredagkväll efter jobbet. Vi åt Kreolsk gryta som blev fantastisk god. Himla trevigt!

Jag är nästan fortfarande mätt sedan igår. Vi var på M.E.A.T i Lund och firade oss själva och är verkligen supernöjda. Eftersom killen som har restaurangen är en gammal klasskompis till mig så blev vi välkomnade med champagne när vi kom! Så himla gulligt (vi har inte setts på många år och trots att han inte jobbade den kvällen så kom han ihåg att vi skulle komma). Jag åt fyra veckors hängmörat kött från Skövde. Allt, oavsett huvudrätt eller efterrätt, serverades på planka. Och pommesen serverades i en liten skål bredvid och de var fantastiskt goda.

Jag måste säga att jag gillade den coola inredningen eftersom man inrett med olika sorters detaljer som finns i typ slakteri eller gamla köttaffärer. Mattorna vad kohudar och sofforna bruna i skinn. Väggarna vitkaklade och servitriserna hade jeansskjortor och bruna skinnförkläden. Genomtänkt! Så gå dit - ni blir inte besvikna!

Nu bär det först av till Loffs pappa som ska firas idag när det är Fars dag. Sen blir det hem till mamma och gåsen. Själv tar vi med tidernas mest onyttiga äppelkaka...jisses vad smör och skit det är i den. Men vi får väl bara blunda och svälja och tänka att nästa vecka börjar det sunda livet. På riktigt denna gång. Faktiskt! Den här veckan har varit alldeles för onyttig...men ack så god! Men nu blir det bara godsaker på helgerna.

11-11-11

Det har varit en riktigt bra fredag. Mycket nyheter och härlig stämning. Godis, pingisspel, fika, bra koll. Och inte bara det - det har varit en historisk dag. Nämligen 11-11-11. Precis som många andra tidningar uppmärksammade vi par idag som gifte sig klockan 11.11. Vilken grej. Jag minns fortfarande att jag och Loff skojade på ett bröllop 070707 att vi skulle sikta på 121212...och vi anade inte hur nära vi var. Eller i alla fall samma år.

Idag kom ett fint litet paket från Moster som så snällt och uppmuntrande skickade ett par egentillverkade örhängen. De blev verkligen jättefina och ska invigas ikväll under middagen! Tack!!

Men det som gör den här 11 november ännu bättre är att jag faktiskt har fått tag i djursjukhuset och provsvaren. Tyvärr inte min veterinär utan en annan som kunde läsa vad provsvaren sa. Och nej, man har inte hittat någon svamp och då inte heller ringorm. Nu får vi ju verkligen hoppas att det stämmer. Känner mig skeptiskt tills jag får reda på vad det är. Vi har i alla fall en ny veterinärstid på måndag och då får vi se vad som blir nästa steg. Imorgon tänker jag i alla fall börja med att byta ut Maxs foder. Det kanske handlar om allergi?

Men just nu njuter vi en stund och tänker att det inte är ringorm i alla fall. Och håller helg.

En vecka med smak!

Veckan är egentligen en helt fantastisk vecka. Förutom två stora nackdelar: jag är trött som ett as (måste vara höst/vinterchock) och jag oroar mig för ringormen som alla berättar skräckhistorier om.

Men i övrigt är den ju alldeles fantastisk. Ikväll står vi nästan bara i köket och förbereder allt inför en mysig spelkväll med nya vänner till oss. De kommer till oss imorgon och då blir det middag, mumsig citronkaka och vin. Och viktigast av allt när vi hänger med det här paret - spel! Vi fyra älskar att spela.

Jag skulle kunna summera veckan i två ord: god mat.

Igår var vi nämligen och åt på restaurang Italia i Lund. De hade fantastisk god italiensk mat och gott vin. Anledningen till middagen var att Grannen på landet, Snillet, fick det av oss i studentpresent eftersom han skulle börja plugga i Lund nu i höst. Så både han och hans flickvän kom och jag tror faktiskt att det inte bara var jag som njöt av att få sitta inne på en restaurang med levande ljus och bara mysa. Själv åt jag bergtunga och scampirisotto. Mmmmm!

På lördag firar jag och Loff sex år och ska då fira detta på en annan restaurang vars specialitet är grillat kött. Då blir det bestämt till att njuta igen! Jag längtar redan.

På söndag bjuder mamma in till Mårtensgås. Det ska bli underbart gott. En riktigt skånsk söndagsmiddag. Eftersom vi bjudit in oss själva så bidrar vi med äppelkakan. För det är ju bara ett måste!

Så ja, mig går det ingen nöd på just nu.

Porrkatten

Alltså den här bilden är till dig Nobeltanten! Välkomen hem till Svedala igen efter Asientrippen. Här har du en riktig porrkatt. I sina hetaste kallingar, modell långa ben, och med utsträckt tunga. Jag bara dog när jag fick syn på tungan nu när jag förstorade bilden, hahahaha!

Ni som funderar över byxorna så är det för att vi nu gett upp tratten och gått över till avdelning babykläder. Storlek 50 passar bäst, 100 procent bomull, 69 kronor på Åhlens. Grattis Max säger jag bara! Men vi har i alla fall en betydligt lyckligare katt som leker (vilket han knappt gjort på två veckor). Och ja, vi väntar fortfarande på provsvaren...

Oro för en katt

Vampyrkatten. Ganska rolig bild till Halloween...

Å vad jag önskar att den här skiten kunde vara över. Max har förmodligen svamp och det blir i princip bara värre och värre. Idag, efter två veckor i tratt, inser jag att han slickat av sig salvan som vi behandlar honom med varje dag. Tratten hjälper inte så de här veckorna har nog varit totalt onödiga...

Jag lider med honom och han går allt som oftast och skakar sina båda ben precis som att han känner att där är något som irriterar. Han liksom slår tassen hårt och fort i golvet då och då.

Och ändå är det bara att vänta till veterinären ringer i veckan - vilket de bannemej får göra (!) - och berätta hur vi går vidare. Provsvaren skulle dröja ungefär två veckor så jag hoppas att de kommer nu i veckan. Då måste vi förmodligen påbörja världens behandling och eventuellt också en jäkla sanering här hemma. Men det där med städning har jag läst mig till i något forum på nätet så jag vet nog inte riktigt vad som väntar.

Hoppas bara han kan slippa den där tratten snart. Den gör ju ändå ingen nytta alls uppenbarligen. Och man kan ju inte ta ledigt för att man måste vara hemma och passa sin katt i två veckor precis...Så hur ska man veta om salvan hjälpt alls? Det syns ingen skillnad utan nu syns istället en stor röd ring på huden vilket jag då tolkar som ringorm. Om inte annat har Max fått den där salvan invändigt istället under två veckor så någon svamp i magen lär han ju inte ha i alla fall.

Liten bild för att ni som tycker detta är äckligt ska slippa se detaljerna.

Suck för sjuka djur. Varför kan de inte prata?! Varför kan de inte lyda?

Flyttlass från 1956

Det är märkligt hur saker faktiskt ändå måste ta slut någon gång. Skoltid, bilar, kontrakt, böcker, livet. Min fina mormor Ingrid har flyttat. Hon har lämnat huset som jag och Loff bodde i under flera månader förra året. Visst känns det allt litet märkligt.

Mormor har bott i huset sedan 1956, med barn, utan barn, med och utan morfar. Ja alltså, huset är för mig bara förknippat med mormor eftersom jag aldrig träffade morfar och eftersom det är så svårt att föreställa sig att min mamma och mina mostrar varit små och faktiskt bott där med sina föräldrar.

Det är liksom ett hus som såklart luktar mormor. Jag kan liksom bara blunda och så vet jag precis doften. Där finns sådana detaljer i huset som jag så stark förknippar med henne. Morfars hårtavla, trägolvet, barrocksoffan, de gula köksluckorna och de små porslinskatterna som står på den öppna spisen. Jag minns än att jag döpte dem till Ragnar och...ja, vad döpte jag nu katten som var flicka? Kan det ha varit Rut? Det minns jag inte säkert. Men jag minns att jag döpte dem efter någon som mormor kände.

Och trädgården. Plommonträdet, rosorna, björken där vi letade puppor, växthuset (som inte finns kvar sedan länge) där jag plockade mina första tomater med mormor och denna gigantiska vita mur.

Jag har varit i mormors hus ända sedan jag var liten såklart och många högtider har vi firat naturligt där. Till exempel flera jular. Så visst finns det känslor för huset. Allt som har en historia väcker ju känslor.

Igår flyttade mormor till ett fint rum på ett äldreboende. Det kan inte vara lätt alla gånger att vara gammal. Men även om hon verkade lite nere idag när vi sågs så tror jag att det boendet kommer att bli väldigt bra. Både mamma och Moster tvilling har nu slitit i helgerna med städning, flyttlass och ompyssling av 92-åring. Jag och Loff var bara med en liten stund idag på fika och hjälpte till att hänga upp lite gardiner och försöka få igång teven.

Nästa steg blir väl förmodligen att sälja huset om nu väl mormor känner att hon trivs i det nya. Men det är allt lite svårt att slitas från saker ibland. Det är helt klart något speciellt med vissa hus.

När vi sen stänger grinden in till trädgården för sista gången så får jag nog ta ett djupt andetag och tänka att jag är så lycklig att jag fick bo i huset där med mormor i fem månader av mitt vuxna liv.

Födelsedag på distans

Ibland blir jag så glad för hur jag har det. När man hör andras vardagsberättelser inser jag ju definitivt att jag är lyckligt lottad.

Lika lycklig är jag för att helgen är här. Och det är inte vilken fredag som helst utan Brors födelsedag!

Idag har vi Skypat men det känns ändå lite trist att detta (bilden) var typ senast vi sågs han och jag. I april, med en underbart god öl i vårsolen visserligen. Men alldeles för länge sedan. Dumma Atlanten! Det känns ju alltid lite skumt när det är högtidsdagar. Men grattis än en gång Bror! Och ha en riktigt trevlig kväll hos vännerna!

Att ligga steget före

Jag är helt enkelt så lycklig. Jag känner mig full av lycka, som ett rus som aldrig slutar. Och jag vet egentligen inte varför. Fast jag anar att det kan ha att göra med kontrollbehovet. Och jag har just nu läget under kontroll och det är skönt.

Dels så gick det bra att laga hålet i tanden. Tandläkaren var fantastisk och pedagogisk. Men det bästa av allt - det är ett år till nästa gång förmodligen!

Jag har koll på jobbet, inte bara kaos och inför julledighets-nippran utan hyfsat läget under kontroll. I like, you know.

Hussysslorna är helt okej det vill säga jag ligger i fas med de flesta vardagsrutinerna. Inte högar av tvätt och dammtussar som växer.

Ikväll blev det middag med mysigt tjejbesök. Bäst var ändå när vi mumsade på lite finchoklad och drack te, sneglade ut på mörkret och hade tänt levande ljus. Hösten är ändå helt okej.

Veckan är kort det vill säga att det kommer ingen tidning på lördag. Då finns det plötsligt lite luft i produktionen vilket gör det hela smidigare.

Att ligga steget före är helt klart min grej alltså. Kontrollfreak... Men det är så skönt när det flyter. För det flyter så här fint ganska sällan trotsa allt - så nu njuter jag!