Willys änglar

Ursäkta bildkvaliteten.

Nyss hemkommen från Tröls och mitt första quiz. Det var riktig skoj och vi tänker fortsätta vara med. Lagnamn? Willys änglar. 14 av 32 poäng. En okej första gång. Stundtals var det faktiskt riktigt svårt. 

På plats träffade jag Praktikanten från jobbet:

Jag: Tjena.

P: Hej. Är du också sån här quizare?

Jag: Öööö ja?

P: Vilket lag är ni?

Jag: Öööö vi är ett lag, vi här (pekar på de andra runt bordet).

P: Jag menar, vad heter ni?

Jag: ???

P: Aha det är första gången...

Jag frågade hur det fungerade. Han svarade att det skulle ge sig så småningom. Inga detaljer.

Jag anar en viss tävlingsinstinkt hos många av lagen, inte minst från Praktikanten som också påpekade att hans lag var förra årets vinnare. Och nej, Willys änglar besegrade inte Praktikantens rutinerade lag ikväll. Tyvärr.

Mer quiz och folkliga lekar åt folket! I löööööv Malmöööö.

Quizafton

Nu ska vi alldeles strax iväg till Tröls krog och quiza! Det ska bli lajbans!

Svamp på slottet

Det finns underbara saker i livet. Att vakna på morgonen under ett varmt täcke, utsövd och av att någon stryker en på kinden.  Utanför hörs ingenting. Det är bara tyst. Och när man slår upp ögonen möts man av ett piggt ansikte som bara vill att man ska vakna och börja dagen med en. 

Imorse kilade jag in med överblivna räkor till grannarnas katter. Jag blev inlockad av Pedagogen (har funderat länge på vad jag ska döpa dig till i bloggen) och hamnade som vanligt runt bordet med grannarna i mysiga samtalsämnen. Pedagogen hade traditionsenligt varit på Bokmässan i Göteborg och hade köpt spännande saker. Nästa år måste jag verkligen ta mig dit!

När Stugan var städad och låst tog vi oss till Hovdala slott vid Hässleholm för att möta upp Moster och Morbror över en lunch på Skördefesten. Vi passade på att köpa färska rötbetor med oss hem men höjdpunkten var ändå trattkantarellsoppan som serverades. Åååååå den var så god! Fast svampfienden Loff fick välja en macka istället. Jag tycker synd om honom. Svamp som är så gott!

På vägen mot Malmö stannade vi även till hos Marieholmarna. Vi fikade och hade en mysig eftermiddag ihop. 

Loff har kört i princip alla sträckor i helgen och jag måste säga att han är hur duktig som helst. Nu är vi mest inne och petar i smådetaljerna. Go Loff!! Imorgon väntar en annorlunda jobbdag. Jag ska på studiebesök i Halmstad. 

Nu mat.

Söderåsen – en anonym pärla

När jag slog upp ögonen i morse klockan åtta insåg jag genast att det var en grå himmel som väntade utanför. Man kan liksom ana det genom de blå rullgardinerna. Jag vände mig besviken till andra sidan och somnade om. Men efter macka, ägg, te och Oboy(!) bestämde jag och Loff oss för att dra på tur. Det blev till en fantastisk plats som varit ganska anonym för oss fram till idag; Söderåsen. Ja, jag tror faktiskt aldrig jag varit där tidigare...inte vad jag minns i alla fall. Vädret var grått men ändå härligt och friskt! Och just nu byter träden sådär härligt färg.

Vi käkade på restaurangen och bestämde oss snabbt för att promenera lite. Så varför inte ta 7,3 km-rundan och passa på att passera Kopparhatten. Okej, 7,3 km på Söderåsen är inte som 7 km-rundan i Torup precis! Det insåg jag redan efter 300 meter. Jisses! Det är brant och rätt så jobbigt. Men så vackert det var! Ja, vi hann titta oss omkring fast att tröjan var blöt ibland av svett.

Ungefär här tänkte jag: "Nu kan det snart inte gå mer uppför. Skönt!" Oj så fel jag hade.

Kopparhatten!

1,5 timme senare...Tur att Loff får köra. Själv ville jag bara sova en stund.

Nu är vi här!

Alla ljusen är tända, brasan värmer, magen är mätt. Åååååå vad det är skönt med helg!

Det har varit en minst sagt intensiv arbetsdag, men skoj! Efter flera samtal från en lite pikande Loff som bara väntade på att bli hämtad på Willys så kom jag loss. Klockan 17 istället för 16 som var sagt. Loff körde idag hela vägen upp, ut från parkeringen, landsväg, motorväg - allt. Och han är duktig! Seriös, peppad och flitig. 

Och här är vi nu. På landet. Och imorgon ska vi bara ta dagen som den kommer....

Kupp, skvaller och Ankan

Torsdag. Fredag. Helg. 

I helgen ska jag och Loff åka till Stugan. Känns lyxigt att få åka dit igen och dessutom veta att det är nyklippt överallt! Så vi ska egentligen bara mysa hela helgen.

Den här veckan har vi gjort riktigt bra tidningar. Mycket tack vare vår nya chef som får oss att tänka i nya banor, tänka om, tänka extra, tänka galet, sniffa lite whiteboardpenna och flippa ur. Vi blev till och med omnämnda på spektrabloggen.

Kommentarer på veckan:

• sjukaste kuppen på länge, ja, man blir ju impad av den kriminella världen ibland. En helikopter, automatvapen och explosioner. I lilla Sverige? Respekt!
  
• tungt skvaller är det bästa jag vet. Jag har fått min dos den här veckan.
• svininfluensan breder ut sig. Både brorsdottern och bästa kompisen verkar ha drabbats. Och nej, ingen av dem har dött än. Har Sverige överdrivit den här pandemin eller är detta bara början? Och tror jag själv att jag kommer att masa mig iväg och frivilligt ta en spruta?
• jag vill inte kommentera henne men måste. Anna Anka. Hur kan folk bara bli arga? Jag kan inte bli arg på henne överhuvudtaget. Hon är för dum för att jag ska kunna bubbla. Jag bubblar bara av skratt. Hon är ju riktigt underhållande. Lås in henne, balsamera henne eller låt henne leva för evigt. För snart kommer inte världen ha kvar sådana som Anka- ofrivilliga komiker.

För övrigt är rösti något jag upptäckt i år. Och det ska jag äta nu. Gott!

Chef = feltolkad

En märklig erfarenhet som chef.

Jag anstränger mig för att göra allting så smidigt som möjligt för en medarbetare. Jag planerar utifrån den personens behov. Minskad belastning, alltid en plan B i bakfickan om något skulle hända. 

Istället kallas jag in till möte. Och så frågar personen mig om den gjort något fel, något som gör att jag inte lägger jobb på den personen, om medarbetaren borde göra bättre ifrån sig?

Medarbetaren är kanon på alla sätt, en riktig klippa att ha i laget. Tänk så fel det kan bli. Och jag som bara skulle vara snäll och visa förståelse för situationen som just nu är lite speciell.

Att vara chef är att alltid vara missförstådd av någon.

Uppror på gården

Imorse vaknade jag klockan åtta. Steg upp, tog på mig kläder och begav mig ut i naturen. Ängar och träd var alldeles täckta av dagg, dimman började ge med sig, fåglarna sjöng. Det var helt enkelt ljuvligt. Jag stannade till vid hästarna som också var vakna och tog en bild. Redan här borda jag ha anat kaos. Vid tillfället hann jag tänka: konstigt att ägarna har glömt att sätta på strömmen i linorna..(se bilden, hästen lutar sig mot linan)? Rundan fortsatte hem och jag och mamma åt en god frukost, vintrade in huset, tömde spisen, städade, fixade musfällor osv. När vi nästan var helt klara mötte jag grannen på uppfarten.

"Du missar ju alltihopa. De nya grannarnas hästar har stuckit och vi får inte in dem igen!!"

Så det blev ju på med dojorna och jaga hästar till förbannelse. Eftersom strömmen inte hade varit på hade de dragit ner staketet i hagen och begett sig ut på äventyr i byn. En rejäl runda i ungefär en timme hade grannarna jagat och jagat. Att fånga uppstirrade hästar som man inte känner utan grimma – är ingen lätt match kan jag berätta. De fyra hästarna är: en riktigt stor arbetshäst, ett föl, två hästar i "vanlig storlek". En av dem hade de redan lyckats få in i hagen.

När jag kom stod grannen och försökte förgäves dra in arbetshästen. Jag förstod ganska snabbt att det gällde att höja rösten lite. En grimma om huvudet, en grimma som pisk i röven och ett rejält rop fick jätten att börja gå mot hagen. Då var det bara två kvar...

Hästarna stod mestadels ute på 70-vägen och sprang fram och tillbaka. Efter teamwork och list sprang de raka vägen mot hagen, Flippan stod redo att öppna. Några rejäla smällar i rumpan gjorde att de gick in till slut.

Och ägarna då? Ja, hushållen runt gården var engagerade men ägarna själva hade dragit på tur till Hyllinge och var tidigast tillbaka om en timme. Typiskt. Hoppas innerligt att elen kopplas på så fort som möjligt så att inga olyckor händer framöver.

När hästarna väl var inne kunde jag samla mig och springa och hämta kameran. Det här kallar jag hjälpsamma grannar!

Flippan frågade vem som skulle ha första skiftet och vakta så att de inte drog ner staketet igen. Svaret var enkelt: du! Så där stod hon och vaktade snällt när vi körde hem mot stan igen. Jag älskar landet!

Årets sista kräftskiva?

Igår blev det afterwork som gav en jäklans uppslutning. Kul! Några kollegor, vänner och vänners kollegor/kompisar. Trångt men väldigt trevligt på restaurang Möllan. Eftersom jag skulle upp tidigt idag och åka till Stugan med mamma blev det bara tre öl och hemgång klockan 23. Ganska lagom. Dessutom skulle Loff upp tidigt imorse och jobba för att sen bege sig med herrarna på helgaktiviteter till imorgon.

Vädret i Skåne har varit fantastiskt idag. Jättevarmt och strålande sol precis hela dagen. Inte ett moln! Mamma och jag packade ner det nödvändigaste och kom fram till Stugan vid lunch. Redan då fick vi ta av oss lite kläder för att svalka oss.

Gräsmatan hade Stig Helmer skött exemplariskt, som en golfgreen. Jag klippte slänten, runt tomten och kanter. Mamma klippte häcken och buskarna och runt huset. Inte ofta vi hinner med att göra tomten så här fin på hösten. Men idag kände vi oss riktigt nöjda! Och snabbt gick det. Jag hann till och med ta en tupplur mitt på dagen och lösa lite Soduko.

Sommaren är underbar i Stugan. Men varje årstid har sin charm. Hösten är ljuvlig här uppe också. Idag hade löv fallit ner på tomten och luften var sådär frisk som den bara kan vara här uppe. Men det bästa av allt som mötte oss när vi kom upp var alla djuren. Grannarnas hästar går i gamla grishagen och tydligen har de även skaffat gäss (!). Och de äger tydligen flera katter, hundar och grisar redan. 

Våra närmsta grannar hade dock inte förökat sig. Men deras djur hade växt. Kommer ni ihåg de små kattungarna Alice och Edvard från i somras?

Idag har de hållit oss sällskap hela dagen medan vi räfsat, klippt och farit runt.

På eftermiddagen visade det sig att grannarna skulle äta kräftor precis som vi. Så det blev en spontankräftskiva i Lusthuset!

Flippan tog med sig pynt.

Nu tror jag att jag fått i mig årets dos av kräftor faktiskt. Och jag vet att nästa år kommer det att vara precis lika gott!!

Veckans

• fika: onsdagskväll med töserna på Volym
• kläder: Ella har nu invigt klänningen som jag köpte när hon var här!
• teve: galningarna som söker till Idol, låt dem mobbas
• reportage: utställningen om Maria Larssons eviga ögonblick
• inköp: Loff har äntligen fått den i sin hand - Iphone 3GS.
  
• bedrift: masade mig iväg till gymmet i måndags
• oklara: helgen är snart här och alla planer är lösa
• blinddate: har hittat Nobeltantens "perfect match" men vet fan inte hur jag ska föra dem samman?!
• sug: ständigt detta socker

Jag kan inte med ord...

..beskriva vad den här mannen betydde för mig som fjortis. Tror jag sett Dirty Dancing 100 gånger eller nåt. Jag låter helt enkelt bilden tala för sig och fortätter kvällen med att nynna på Hungry Eyes...

Att vara utvald

I förra veckan hände en sådan där sak som känns så där lite extra. En person anförtrodde sig till mig om en sak som jag nog egentligen inte borde veta. 

Det är svårt att förklara när sånt händer. Men i mig tänds en gnista. En liten eld som säger att jag gjort något bra för att förtjäna förtroendet. När det dessutom handlar om ett av kärnområdena i personens liv och han/hon annars sållar ganska friskt bland detaljerna - ja, då känner jag mig hedrad.

Tyvärr var nyheten riktigt tråkig och jag kände väldigt mycket med den här personen. Men det som i samma stund händer i en relation när någon lyfter på locket, lättar sitt hjärta och dessutom talar om att man betyder något, är faktiskt helt fantastiskt.

Jag tror detta är just det här som gör att jag älskar att möta människor, att lära känna och försöka förstå sig på. För att till slut få lyfta på det där locket och kika in. Och till och med komma med ett och annat råd.

Någon valde just mig. Det gör livet värt att leva.

Hard Rock Cafe Harlösa

Festen igår hade Hard Rock Cafe-tema och man fick som sagt komma som stjärna man redan är eller ville vara. Gästerna samlades på röda mattan och fick där ta autografer av varandra - en perfekt lära känna lek! På bilden syns Obama, Dolly och Abba-Björn.

Kvällen bjöd på hamburgare i mängder, musiktävlingar och dans. Ett rum var karaokerum där bland annat "Pink" rockade loss.

Försöka se sexig ut är inget jag rekommenderar..

"Pink" och han i Village People rockar loss. Försiktigt. Eftersom känsliga delar var på väg ur de kortkorta shortsen på Byggaren.

Loff hittade en god vän - en väggprydnad i lokalen. 

Ljugarbänken i Harlösa. Trötta fötter måste vila lite.

Jag och Loff hade förberett ett test för värdparet. Varför inte testa dig själv?

A ger 1 p. B ger 3 p. C ger 5 p.

Hur gammal är du egentligen?

1. Det är lördagskväll och ungarna har somnat. Vad händer?

a) Singstar körs igång, du blandar dig en stadig Sex on the beach och försöker öva på din pole-dance.

b) Bäst att passa på. Långkok och veckans matlådor ska förberedas. Samtidigt som köttet kokar hinner du måla om listorna i sovrummet för att därefter skriva festinbjudningar till nästa lördag. En lugn lördag går bara inte att överleva!

c) Du pustar ut efter en lång dag, sätter dig framför datorn men inser ganska snabbt att soffan och Hemmets veckotidnings storkryss är en lagom aktivitet.

2. Du ärver en tomt av gammelfarmor. Vilket hus bygger du?

a) Stort, så att alla polarna får plats.

b) Jag säljer tomten, köper ett lågprishus i Harlösa och ägnar de kommande tre åren åt att renovera.

c) Ett trähus har funkat i alla tider. Du funderar på rött med vita knutar av nostalgiska själ. Men viktigast av allt är att du har nära till vårdcentralen.

3. Du får en extra vecka semester av chefen. Vart reser du?

a) Du tar en sista minuten till pulsen i Barcelona och bjuder med brorsan, vill inte han åker du själv.

b) Perfekt! Sparbanken Finn bjuder på gratis bussresa till Sjöbo marknad. Vi drar dit hela familjen.

c) Hyr ett torp i Småland och läser en bok i mindfullness.

 

4. Du har en biocheck över. Vilken film ser du?

a) Transformers - äntligen finns den som film! Bästa leksaken ever!

b) Du ser det som ungarna vill se. Har Ice Age 4 kommit än?

c) Vi hade i alla fall tur med vädret igen

5. Tillbaka på jobbet efter föräldrarledigheten. Hur ser karriären ut?

a) Du är glad så länge du inte får sparken. Jobbar gärna kvällar och helger, ja alla extra timmar i världen. Du inser plötsligt var det där med fredagstrött innebär.

b) Nu gäller det att ligga i. Det är inte många år till som chefen kommer satsa på dig. CV:t ska toppas, snart befordran, mer i lönekuvertet, skönt att inte vara sist in längre. 

c) Dagarna rullar på. Jag trivs med det jag gör och den position jag har, speciellt mitt nya ansvarsområde - kontorets enda gröna växt ska vattnas.

6. Facebook har erövrat världen. En vän bjuder in dig att vara med att socialisera. Vad gör du?

a) Facebook? Antikrundan! Till och med Twitter känns snart ute. Själv följer jag bara slaviskt Mogis ordlista.

b) Jag uppdaterar ofta min status. Gärna om mina dagliga prestationer t ex läs i veckans nummer av HV om Lasse Kronér - han har faktiskt varit både brevbärare och gatumusikant en gång i tiden. En riktigt kul kille!

c) Facebook? Sånt trams. Hur ska man hinna det om altanen ska bli färdig någon gång.

6- 12 A: Etage någon?

Är du säker på att du fyller 35? Livet är en fest, helst av allt vill du hänga med polarna dygnet runt. Du fixar mer plats i huset för att festerna ska kunna bli större. Dina barn utlovas trendiga besök av yngre vänner som lär barnen de senaste om läppglans. Själv är du lycklig över att dina skrikiga tights från 80-talet äntligen är moderna igen. Du jobbar som en dåre, kan inte leva utan Spotify och ditt ständiga twittrande. Men se upp, det finns viktigare saker än Blondinbella. Läs en barnbok, besök Sjöbo marknad och njut av att inte vara så gammal (i sinnet) som stammisarna.

13-23 B: 40-årskrisen närmar sig

Du lever ditt hektiska liv i en skånsk ort på vischan. Dagarna flyter samman av jobb, dagishämtning, renovering, middagar och kalas. IKEA hade du inte kunnat leva utan, för att inte tala om Maikaeli marknad i augusti. Det mesta går på högvarv. Men se upp så inte 40-årskrisen kommer och tar dig! Unna dig en helg med spa eller litteratur, finns dig själv i livets röra. Jag vet ställ dig och stek 120 hamburgare och ordna en helkväll på vischan och visa omvärlden att Hard Rock Café borde prioriteras snarast i Harlösa!

23-30 C: PRO nästa

Hemmets veckotidning. ST Ericsson.  Harlösa vann över pulsen i Malmö. Ja, trendigare än så här blir det inte. För dig. Dagarna liknar varandra och du dagdrömmer om ett torp på landet och funderar på att se över pensionen. Ja, den är trots allt rätt nära om du ska fortsätta så här. Men se upp, tiden går fort till 65 - allt det där kommer sen. Varför inte varva vardagen med en kväll på Möllan med yngre vänner, bit i det sura äpplet och köp en IPhone. Eller varför inte sätta upp en påle i vardagsrummet och testa dina höftrörelser? För din höft har trots allt inte lagt av än!

The stars that we are

Inför guld och glitter

Veckan började knaggligt men slutade desto bättre. Filmen i torsdags var kanon! Se den! Jag och Loff lyxade till det och åt på restaurang Davidshall. Sen blev det bio och popcorn - som Comhem bjöd oss kunder på. Det känns alltid kul att när man verkligen gör något av vardagskvällarna.

Jobbet blev bättre ju längre veckan gick. Och igårkväll käkade Fröken Nordanå middag hos oss. Själv hade hon bakat björnbärspaj som var himla god.

Idag har Loff och jag gått ett varv på stan för att införskaffa lite outfits till kvällens övningar. Paret Harlösa fyller 35 år och har stor fest på vischan klockan 19. På inbjudan står det att man ska komma som den stjärna man är eller den man vill vara. Själv valde jag att vara mig själv i något med glammig utformning. Loff ska spexa till sig med hatt, hängslen och fluga. Bild utlovas!

Nyss kom våra favoritgrannar på besök. Grannarna i Stugan gjorde tydligen Malmö idag och de har varit här på en snabbfika. Alltid kul att visa upp vår lägenhet när vi så många gånger varit hemma hos dem och fikat och myst. Nya familjemedlemmen, hunden Maja, passade på att kisa lite på golvet hos oss. Så nu vet hon att hon tryggt kan komma tillbaka till sitt revir på Möllan en annan gång.

Nej, bråttom bråttom. Nu börjar omvandlingen inför kvällen.

Stigs tvåa

Nä, den här veckan har inte varit kanon. Har känt mig stressad och otillräcklig på jobbet. 

Men på torsdag kommer det roliga! Då ska jag och Loff gå på förhandsvisning med lite mingel och tilltugg och se Stigs tvåa.

Utmattad

Idag känner jag mig trött. Vi började med nytt schema idag och nya rutiner. Och jag tror att man omedvetet spänner sig extra när något är nytt. 

Så den delikata och ambitiösa middagen blev makaroner och köttfärssås...som ärligt talat smakade sådär. Efter middagen var jag så trött att jag var tvungen att lägga mig en stund. Nu är det bara teve för hela slanten. Och sen blir det sova igen.

Ett riktigt givande blogginlägg. Inte.

När är närhet för nära?

Nu är läget här. Då jag vill ha en blogg bara för att skriva av sig alla känslor. När man känner sig superledsen, arg, besviken, frustrerad, missförstådd, nerprioriterad, paff.

Usch, vad det finns mycket skuld i världen. Jag hatar mitt dåliga samvete. Jag hatar när det tar överhand. Jag avskyr att jag aldrig kan ta mig samman och hålla borta gråten och bara svälja den där klumpen i halsen och samla ihop alla tankar.

Men eftersom det här rör en av mina allra käraste ska jag inte vika ut mitt privataste privata här. Och eftersom jag redan varit ärlig med hur jag känner ska jag bara konstatera följande: att ha någon nära är det svåraste som finns.

Furuboda

Hemma igen efter en lördag/söndag i Furuboda. Det bjöds på lekar i mängder (jag har så ont efter galgen mellan knäna!!), kräftor i mängder och frisk luft. För mig var det första året som jag kunde följa med så det kändes extra skoj. 

Stugan är ganska liten men ligger hur nära havet som helst. Tomten är endast sand och träd. En kontrast mot Stugan som jag är van vid. Härligt!

Charles och Palla tog med båda hundarna, här syns dock bara Aiko.

Charles hade fixat lekarna. Bisarrt. Denna mest bisarra av dem alla: Stoppa in så många 1-kronor mellan skinkorna som du kan och ta dig runt en bana utan att tappa några mynt. Försök sen "skita" ut mynten i en kruka på marken. Storis gick "all-in": 18 kronor... Behöver jag säga hur mycket jag skrattade??

Stoppssons kronor på väg att trilla ut. Att ha jeans till den här leken var en klar nackdel!

Skidskytte. Laget tar sig fram på plankor, skjuter sedan prick med luftgevär, sen fort i mål. Stoppsson och Loff var i samma lag.

Ojojoj vad det går. Jag och Fröken Düsseldorf kom sist i hela tävlingen. Det var bara att tröstäta kräftor resten av kvällen.

I morse vaknade jag och Loff vid nio. Vi begav oss ut på en promenad med Charles, Palla, Lilla Annie, AB och hundarna. Charles gjorde allt för att få Aiko och Mick att våga vara i vattnet. 

Stranden var helt fantastisk och solen gassade. Tänk om man alltid kunde få börja sin morgon så här innan frukost?

Se så fiiint!

Palla med Lilla Annie, 7 månader, AB.

Posten kommer med JM

Nu har det nästan blivit vardag när breven från JM dimper ner i brevlådan. Nästan. Varje gång kittlas det till såklart. Igår fick vi ett nyhetsbrev och information om i vilken ordning allt kommer att ske. Och enligt JM ska det inte kittla i magen. Men som Loff sa igår när jag läste nedan högt: "Det kittlar fan överallt!"

Och det gör det verkligen! Kittlar alltså.  Och bara tanken på att kunna gå ut på sin gräsmatta barfota så småningom. Åååååå vi längtar till Hjärup - en mening du för fem år sedan aldrig trodde att du skulle skriva.

Det enda som kittlar lite oroligt är ränteläget om 1,5 år. Riksbankens prognos är att inte höja räntan på ett år. Men lagom till vår inflyttning har läget förmodligen förändrats. Nåja, is i magen. 

Helgen blomstrar

Helgen är här. Och den smygstartade redan igår då jag mådde fantastiskt bra efter mitt arbete och bjöd hem töserna till lägenheten på smöööörig äppelkaka. Det var supermysigt och trots en dags varsel kunde alla komma utom Fröken Nordanå. 

Ikväll blir det mys i soffan med Loff. Imorgon eftermiddag åker vi till Österlen på kräftskiva till våra vänner på "Loffs sida". De har en stuga och vi alla ska sova över. Det ska bli extra kul eftersom jag alltid missat de här tillställningarna tidigare år. Bilder kommer.

Trevlig helg!

Livet med karriären

Det här blogginlägget ska handla om jobbet. Mitt liv som yrkeskvinna. Mitt liv i karriären. Ofta försöker jag inte blogga om jobbet. Men med tanke på hur mycket det påverkar mitt humör (alldeles för mycket) så känner jag att bilden av mig som person blir felaktig om jag inte skriver om ämnet. Jobbet är oerhört viktigt för mig och min hälsa - precis som för många andra.

I morse kände jag panik inför att gå till redaktionen. De gånger jag känner panik inför jobbet är när jag inte har kontrollen kombinerat med att vi inte har några bra jobb inbokade. När mina sidor är lika blanka som redaktionens idéer och ambitioner. Det är egentligen de två parametrarna som får mig ur balans. Inte mycket annat. Resten kan vi alltid hjälpas åt med.

Jag poängterade tydligt på morgonmötet att jag behövde allas hjälp. Tack och lov ljusnade det under dagen och dessutom fick vi få sidor så vi kunde jobba fram grejer istället för att bara producera till morgondagen. Puh! Imorgon när jag kommer ligger listan packad med jobb som ska göras och mycket bra bilder ska tas. Underbart! Idag kändes det som vi var ett team på riktigt.

För övrigt var det min första dag med min nya chef. Vi har redan ett projekt tillsammans som startade innan han tillträdde. Det kommer bli fantastiskt bra och handlar om en affish som vi ska dela ut gratis. PR för tidningen bland annat. Vi hoppas att den kommer göra succé. Själv ska jag försöka roffa åt mig en som jag kan ha här hemma.

Jag har också lite annat "extra" ansvar och uppgifter som just nu ligger på mitt bord. Allt nallar av min vanliga tid men det är å andra sidan ganska smickrande och inspirerande att få vara med "i toppen" på ett så stort företag och påverka. Känslan av att "företaget vill lyssna på mig och mina åsikter och idéer" är en förutsättning för att jag ska vilja fortsätta jobba kvar - så tycker nog många i min bransch. Tack för det så länge företaget. Den karamellen kan jag ta upp och suga på i framtiden de dagar i min karriär när det kanske inte är så muntert. För mig är det viktigt att känna mig behövd. Att man är saknad när man inte är på plats. Att jag är en av de som gör produkten bättre.

Idag kändes det som den nya tidningen började produceras. Som höstens startskott small. Som att allt kan hända. Som att jag är lycklig för att jag har det jobbet som jag har. Och för mina kollegor.

Frisk igen - möte i väst

Middagen till ikväll lagades igår. Mmmm...mammas franska gryta. Fenomenalt gott. Härligt att komma hem till förberedd mat.

Idag har jag varit hos Storebror i väst dvs vår största tidning i koncernen. Där har vi avverkat ett viktigt möte eftersom vi ska dra igång ett projekt för att få koncernen att fungera bättre. Mötet var lyckat och kan nog ge konkreta lösningar så småningom. Men helst vill jag bara ge ut en tidning varje dag, koncentrera mig på mitt dagliga arbete och på att vi faktiskt ska börja på ny kula med ny chefredaktör.